Ernst Brunners Carolus Rex - en granskning

Home
Introduktion
Lilla kungen : 7-55
Den smorde : 56-103
Rustningar : 104-129
Seland : 130-143
Narva : 144-193
Duna : 194-208
Warschau : 209-236
Kliszow : 237-248
Krakow : 249-257
Thorn : 258-287
Volafaltet : 288-305
Lemberg : 306-317
Massakreringar 1704 : 318-325
Ravitz : 326-336
Grodno : 337-349
Massakreringar 1706 : 350-357
Sachsen : 358-372
Kejsaren av Storskandinavien : 373-393
Uppbrottet 1707 : 394-408
Massakreringar_svalt : 409-425
Holowczyn : 426-438
Severien : 439-460
Veprik : 461-484
Massakreringar 1709 : 485-497
Pultava : 498-540
Saracenska heden : 541-564
Bender : 565-599
Prut : 600-617
Kalabaliken : 618-673
Demotika : 674-700
Stralsund : 701-729
Norska falttaget : 730-757
Lund : 758-782
Fredriksten : 783-807
Avslutande betraktelser

Avslutande betraktelser

"- Mitt m�l med den h�r boken �r att den blir l�st, att den f�r m�nniskor att samlas i Kungstr�dg�rden. N�gon l�gger ett rep runt halsen p� statyn av Karl XII. Folk hj�lps �t att dra ner den p� backen och ge sig p� bel�tet med hammare och sl�ggor." (Ernst Brunner om den planerade nya boken. Intervju i Norrk�pings Tidningar 6/11 2002)

Min kommentar: Herr f�rfattaren borde l�sa in sig p� statyns tillkomsthistoria. Men jag antar att vi ska vara tacksamma f�r att boken inte handlade om Carl Gustaf Wrangel...

"- Litteraturen kring Karl XII �r rik men s� f�rljugen att jag tappade hakan n�r jag b�rjade l�sa." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

Min kommentar: Inget verk torde dock vara lika f�rljuget som Carolus Rex. Mig veterligt har inte n�gon tidigare f�rfattare p� omr�det f�rvanskat k�llor genom att infoga egna till�gg eller p� annat s�tt snurra dem 180 grader.

"T�nker du l�ta Karl XII �ngra sina g�rningar? - Nej. Han levde ju i tron att han var utvald och den nya Kristus." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

Min kommentar: Det �r inte alldeles l�tt att f�rst� hur n�gon som g�r den h�r typen av uttalanden kan tas p� allvar av f�rlag och media. Givetvis trodde inte Karl XII att han var Kristus. Han var d�remot "Konung av Guds n�de", vilket �r en helt annan sak.

"Ernst Brunner har gr�vt fram sanningen om hj�ltekungen. I 300 �r har mumien vilat i sarkofagen i Riddarholmskyrkan. F�rst nu v�gar Ernst Brunner skaka liv i v�r grymmaste kung. - Karl XII sj�lv hade �lskat min bok, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

Min kommentar: J�mf�r detta med uttalandet nedan om att Karl XII kontrollerade det som skrevs och att Brunner har g�tt djupare f�r att komma f�rbi detta. Hur g�r de b�da uttalandena ihop?

"Fr�gan �r snarare om svenskarna �r redo f�r sanningen om hj�ltekungen efter 300 �r. � Vi kr�ver att andra ska g�ra upp med sin historia men �r inte mogna sj�lva. Kanske vill vi �nd� n� en historisk nollpunkt. M�nga l�sare kommer f�rst ruska p� huvudet och sedan bli f�rtvivlade och inse att Brunner inte �r ute i ogjort v�der. Dessa fakta g�r inte att motbevisa, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

Min kommentar: Bokens "faktainneh�ll" �r direkt underm�ligt. Att motbevisa dessa s.k. fakta �r mycket enkelt, vilket jag hoppas analysen visar med all �nskv�rd tydlighet.

"F�r att hitta den sanna Karl har han grottat ned sig i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga biblioteket. Jobbat mer som historiker �n f�rfattare." (Aftonbladet 24/7 2005)

Min kommentar: Att Brunner skulle ha arkivforskat finns det knappast n�gra sp�r av i boken. Som nedan ber�rs finns det heller inte n�gra sp�r av honom p� Riksarkivet. Visst, han har pl�jt en betydande m�ngd litteratur - med sax och klisterburk i h�gsta hugg.

"Sedan har jag varit ohyggligt noggrann i min forskning � ingen ska kunna sl� mig p� fingrarna n�r det g�ller fakta om Karl XII." (Ernst Brunner i Popul�r historia 2005:7)

Min kommentar: Som ses av analysen skulle hans fingrar vid det h�r laget vara helt s�nderslagna - i fall han hade v�gat l�gga dem p� bordet.

"I sin bok ber�ttar han �ntligen sanningen om Karl XII - en kung med l�g empati och opassande s�tt, dumdristig och rutinbunden och som
troligen led av Aspergers syndrom. - Nu m�ste svensk historieskrivning revideras." (Ernst Brunner i Dagens Nyheter 5/9 2005)

Min kommentar: Gl�djande nog har historieskrivningen avancerat en del sedan 1850-talet. Sedan blir det f�rst�s problematiskt att revidera historieskrivning utifr�n en roman utan k�llh�nvisningar. Hur ska historikerna kunna veta vad som �r sk�nlitteratur och vad som �r fakta?

"Den senaste boken �Carolus Rex� �r den tjugoandra. Det �r en mastig sak p� 808 sidor, som tog honom nio m�nader att skriva. Forskningen som ledde fram till boken tog honom tre �r.
� Det finns n�gra hyllmeter om Karl den tolfte om vi s�ger s�. Jag har gr�vt i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga Biblioteket." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

Min kommentar: "Forskning" i �ldre litteratur - visst. Men inte n�gra arkivforskningar p� Riksarkivet, se sedan.

"I boken har Ernst Brunner g�tt tillbaka till ursprungsk�llor fr�n m�nniskor i Karl den tolftes n�rhet.
� Det vi ska komma ih�g �r att mycket av det som �r skrivet om Karl den tolfte bygger p� myter, eller har kontrollerats av Karl den tolfte sj�lv. Jag har g�tt djupare och l�st hemliga, personliga skrifter. Mina spr�kkunskaper har ocks� gjort att jag har kunnat se vad som har skrivits om honom i Ryssland och Polen, vilket har givit mig en kontinental bild av Karl den tolfte." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

Min kommentar: J�mf�r detta med talet om att Karl XII skulle ha �lskat Carolus Rex. "Hemliga, personliga skrifter" �r f�rst�s bara nys, men syftar till att dupera l�sare och �h�rare. Det har g�tt snart ett �r, n�r ska han visa upp dessa "hemliga, personliga skrifter"?

"Det �r viktigt att p�peka att mina k�llor �r personer i Karl den tolftes samtid. Jag har bara utg�tt fr�n vad k�llorna visar. Gillar man inte det ska man vara arg p� k�llorna, inte Ernst Brunner." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

Min kommentar: Som ses av analysen f�rh�ller det sig precis tv�rtom. K�llorna har vid behov f�rvanskats och f�rvridits.

"Det h�r �r ju inga andrahandsuppgifter som jag jobbar med... Det �r allts� inte senare forsknings slutsatser." (Ernst Brunner under seminariet Karl XII:s liv & d�d p� Bok & bibliotek 29/9 2005)

Min kommentar: Detta �r till h�lften riktigt, det �r mestadels urgammal forsknings slutsatser som Brunner jobbat med.

"Naturligtvis har jag l�st historikerna, men jag valde att ocks� g� till deras k�llor. �gonvittnena har varit allra viktigast. Jag skulle klara en doktorsdisputation p� mina kunskaper." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

Min kommentar: Det �r riktigt att Brunner har anv�nt tryckta �gonvittnesskildringar, men Fryxell fr�n 1850-talet har varit minst lika viktig. N�r det g�ller kunskaperna �r de uppenbarligen n�ra nog obefintliga. PR-f�rm�gan verkar d�remot vara i toppskick.

"Han s�ger sig 'inte ha v�ntat sig ett s� f�nigt' inl�gg i efterdebatten som det fr�n historikern Peter Englund. - Han k�nner det v�l som att han numera inte sitter lika s�kert p� tronen som den i Sverige som vet mest om Karl XII." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

Min kommentar: Ren PR f�rst�s, det p�st�endet tror inte ens Brunner sj�lv p�.

"Och e' de s� att man uppr�rs �ver den bild som boken presenterar d� skall man inte bli sur p� Brunner, f�r d� m�ste man bli sur p� k�llorna. Jag har varit k�llorna trogen." (Ernst Brunner i SVT:s Debatt 29/11 2005)

Min kommentar: Som ses av analysen s� har Brunner varit k�llorna otrogen vid en m�ngd tillf�llen.

"Man har skrivit t�mligen uppdiktade reportage om hur jag skulle ha hotats av h�gerextrema grupper. Man har velat f� det att framst� som att den h�r boken �r s� kontroversiell. Men de allra flesta har varit j�ttelyckliga n�r de har h�rt att jag har gjort det h�r. T. ex. Arm�museum som sj�lva har hyst samma tankar och arrangerat utst�llningar d�r Karl XII uppvisats ungef�r som i min bok. Jag har ocks� f�tt positiva samtal och brev fr�n historiker och historiskt intresserade m�nniskor." (Ernst Brunner i M�nadens boknytt 2005:12)

Min kommentar: I s� fall �r kunskaperna i �mnet Karl XII mycket l�ga hos dessa personer.

"Det fanns mycket skrivet om Karl XII, men samtidigt ingenting alls, det skrivna var tillr�ttalagt. (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006)

Min kommentar: Ett bef�ngt p�st�ende fr�n n�gon som s� till den milda grad �r beroende av tryckt litteratur.

"Myter �r sv�rast att ta d�d p�. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att f�r�ndras genom min bok. Detta uppr�r dem, �ven om de ser att min bok h�ller f�r en vetenskaplig pr�vning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det �r sv�rt f�r somliga att acceptera." (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006).

Min kommentar: Mycket skrik och lite ull. En offentlig debatt t�rs Brunner givetvis inte ta. Den skulle ju avsl�ja honom p� ett par minuter. "K�llorna trogen" och s� liknar hans �tergivningar av dokument inte originalen.

"- Det finns m�ngder av dokument som ger en annan bild av Karl XII �n den som vi svenskar �r vana vid. Man undrar varf�r andra historiker har utel�mnat dem, s�ger Ernst Brunner." (Gefle Dagblad 12/3 2006).

Min kommentar: "Andra historiker" - n�r blev Brunner historiker?

"Jag har anv�nt samma k�llor som alla andra forskare men kanske hittat saker som de inte funnit eftersom jag kan l�sa medeltidstyska. �ven polska och ryska g�r bra, sa Ernst Brunner �ver en kopp kaffe." (B�rgslagsbladet 19/6 2006)

Min kommentar: "Medeltidstyska"? Skulle flera generationer historiker ha studerat samma tryckta k�llor som Brunner men inte ha kunnat l�sa vad d�r stod? Vilka texter fr�n b�rjan av 1700-talet, relevanta i det h�r sammanhanget, �r utgivna p� medeltidstyska?

Facit

Som f�rhoppningsvis har framg�tt av genomg�ngen �r Carolus Rex, i fall boken ska uppfattas i enlighet med ovan citerade uttalanden, ett rent fuskbygge. F�r det f�rsta st�r det klart att den n�stan helt och h�llet bygger p� publicerat material och att p�st�endena om omfattande arkivforskningar p� t.ex. Riksarkivet uppenbarligen �r av bluffkarakt�r. Detta kan jag s�ga med desto st�rre s�kerhet eftersom arkivbest�llningar �r offentliga handlingar och tack vare mycket stor hj�lp av Anna Karin Hermodsson, arkivr�d p� Avdelningen f�r forskarservice (RA), har jag kunnat konstatera att det fr�n perioden 1999-2006 inte finns en enda arkivbest�llning i Ernst Brunners namn. Nu kan han givetvis ha bes�kt Riksarkivet under antaget namn eller anv�nt n�gon assistent som gjort sj�lva arbetet. Det f�rstn�mnda alternativet bed�mer jag som uteslutet, en person av hans dignitet skulle bli igenk�nd direkt. Att Brunner skulle ha utnyttjat en assistent ter sig ocks� sk�ligen osannolikt. F�rst och fr�mst kan jag inte t�nka mig att en s�dan person, som rimligen borde ha haft �tminstone en viss arkivvana, skulle kunna f�rse sin uppdragsgivare med s�dana kopi�sa m�ngder tokigheter som Carolus Rex inneh�ller. Vidare n�mns ju inte n�gon medhj�lpare i boken, vilket hade varit naturligt att g�ra om en dylik hade varit anlitad. Slutligen finns det knappast n�got i Carolus Rex som g�r att koppla till arkivstudier, d�remot �r sp�ren efter litteraturstudier desto rikligare.

D�remot �r det tydligt att Ernst Brunner har pl�jt igenom en avsev�rd m�ngd litteratur inf�r arbetet med boken. Detta blir mycket p�fallande genom Brunners metod att lyfta �ver stora eller mindre stycken av �ldre texter och infoga dem i sin ber�ttelse. Periodvis �r Carolus Rex f�ga mer �n ett lappt�cke av �ldre verk, vilka f�re �teranv�ndningen utsatts f�r en h�gst blygsam bearbetning. Man kan givetvis anv�nda karolinska dagb�cker som underlag f�r en historisk roman, men en sk�nlitter�r f�rfattare ska v�l kunna skapa n�got eget av dem och inte bara vara utrustad med osedvanlig talang f�r att klippa och klistra?

Fenomenet Carolus Rex �r utomordentligt intressant. En v�lk�nd f�rfattare producerar en v�ldig volym, faktasp�ckad s� den n�stan spricker, och h�vdar med emfas att han minsann har "forskat", att han "kan mest i landet" och presenterar sedan "nya" uppgifter av sensationskarakt�r. Han f�r p� det s�ttet ett stort utrymme i media, kan visa upp sig och sin produkt i flera olika TV-program och f�r ett antal inbjudningar till att h�lla f�redrag. Alltsammans befr�mjar f�rs�ljningen av produkten - Carolus Rex. Inte en enda g�ng, vare sig i press eller TV, st�lls n�gon kritisk fr�ga r�rande bokens inneh�ll eller f�rfattarens olika p�st�enden. Recensenterna blir lika �verv�ldigade som media, det talas om "folkbildning" och spr�ket lovordas. Till och med det med offentliga medel finansierade Arm�museum imponeras, bjuder in f�rfattaren och l�ter hans bok f�rs�ljas i museibutiken. Riksmarskalk�mbetet ger tillst�nd f�r f�rfattaren att bes�ka det i vardagslag st�ngda karolinska gravkoret f�r att det d�r ska g�ras en tidningsintervju etc. Jag kan i det h�r sammanhanget inte l�ta bli att citera ett stycke ur recensionen i V�sterbottenskuriren, d�r det bland annat hette:

"Ernst Brunner sovrar inte i biografin - som Frans G Bengtsson gjorde n�r fakta st�rde hans bild - utan rullar i detalj upp Karl XII hela liv, fr�n vaggan i slottet Tre Kronor till kulan i Fredrikshald, genom att l�ta kungen sj�lv ber�tta om sina handlingar och sina tankar."

"Brunner sovrar inte" - s�llan har en beskrivning missat m�let med bredare marginal. Det �r sannerligen tur att Frans G. Bengtsson slipper se den j�mf�relsen, han hade s�kerligen exploderat av f�rtrytelse �ver att f� se sitt arbete j�mf�ras negativt med Brunners "klipp- och klisterprodukt" d�r avsiktliga f�rvanskningar av k�llmaterialet st�r som sp�n i backen. Hade Frans G. hanterat sitt stoff p� samma s�tt hade det blivit litter�r skandal av icke f�raktliga proportioner.

Vad vi har sett �r en enda stor bluff. F�rfattaren har mycket ytliga kunskaper om �mnet, n�gra arkivforskningar har han av allt att d�ma inte bedrivit, han har friserat dokument f�r att de ska st�mma med den bild han vill ge, han har skrivit av gamla texter etc. etc. Av allt att d�ma har detta skett med ett enda syfte - maximal ekonomisk vinst. Och, verkar det som, d� har �ndam�let f�tt helga medlen. N�gon borde skriva en bok om PR-kampanjen runt boken. L�mplig titel: Bl�sningen.

Sensmoralen av historien �r att du med ett k�nt namn, en omf�ngsrik produkt och hejdl�s PR kan s�lja �ven konserverad gr�t. Men det visste ju redan Olrog.

Till sist, min handbok f�r f�rfattare av historiska romaner:

Hur man skriver en framg�ngsrik historisk roman
av
Bengt Nilsson

Lektion 1: Varf�r sj�lv fundera ut sl�ende formuleringar n�r andra redan har gjort det �t dig?

Brunner, Ernst, Carolus Rex : hans liv i sanning �terber�ttat. - Stockholm, 2005. � S. 9	Kuylenstierna, Oswald, Kring Karl XII. - Stockholm, 1918, s. 13
�Med denna n�sa, menade pappa, kunde jag st� staty i en gotisk katedral. Han sade till mamma d� han �verg�tt till att fingrande pr�va mitt kranium att min m�nniskotyp inte l�ngre fanns.�	�I sj�lva verket synes ocks� Karl XII hava tillh�rt en nu f�rsvunnen m�nniskotyp, mera besl�ktad med statyerna p� de gotiska katedralerna �n med den nutida typen.�

Brunner (2005), s. 10	Kuylenstierna, Oswald, Kring Karl XII. - Stockholm, 1918, s. 13
Deras Majest�ter stod inf�r den kraftigaste vilja som lett ett lands �de. Jag var den varelse som skulle s�tta sv�rdet mot nornans br�st och s�ga: �Du skall vika�.�	�Man f�rstod, att man stod inf�r en av de kraftigaste viljor, som n�gonsin lett ett lands �de, en man, som i sanning �satte sv�rdet mot nornans br�st och sade, du skall vika�."

Lektion 2: Varf�r bedriva egna forskningar n�r det r�cker med att p�st� att du gjort det? Det �r mycket enklare att ist�llet l�na fr�n �ldre historiker.

Brunner (2005), s. 110	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 67.
�De soldater som slagits tappert f�rdes fram. Jag gav dem tv� dukater vardera.	"Bland de tappraste bussarne utdelade Karl tv� dukater �t hvardera.
D� jag i sj�lv i striden tr�ttridit fem h�star kallade jag p� natten Rehnski�ld till mig.	Sjelf hade han den dagen tr�ttridit fem h�star
Den snart 50-�rige generalmajoren satte sig uniformskl�dd p� min bl� sidenb�dd varp� jag nedsj�nk och somnade utmattad med armarna knutna om hans hals och med huvudet lutat mot det gamla krigarbr�stet."	Mot qv�llen alldeles utmattad, v�nde han sig till Rehnski�ld, fattade denne om halsen, och lutade sitt hufvud mot krigaregunstlingens skuldra. N�stan hvarje natt sof den sexton�rige konungen i den d� fyrtio�tta-�rige generalmajorens armar."

Brunner (2005), s. 117	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 86
"Jag befallde att samtliga kring huvudstaden varande handelsfartyg skulle tas i beslag och anv�ndas f�r kronans r�kning.	"F�r detta �ndam�l befallde konungen, att alla i eller kring hufvudstaden varande handelsfartyg skulle tagas i beslag och f�r kronans r�kning anv�ndas. Ett vite af 200 d.s. best�mdes f�r hvarje skepp, som utan till�telse lemnade hamnen.
Redare och k�pm�n f�rbj�d jag lega sj�folk ty allt beh�vdes p� kronans skepp.	Emedan bristen p� matroser var stor , f�rbj�d konungen alla redare och k�pm�n att lega n�got sj�folk, innan kronan f�tt sitt behof deraf uppfyllt.
Jag p�bj�d en ny krigsg�rd vilken f�re �rsslut m�ste uppg� till 5 tunnor guld och 25.000 tunnor s�d.	Sv�rast var att bekomma penningar, emedan f�retr�darens samlade skatter redan voro skingrade. H�sten 1699 p�bj�ds den ofvan omtalade nya krigsgerden, hvilken n�gra ha ber�knat till en million d.s. (1) Den f�rslog ej. Konungen beg�rde d� erh�lla inhemska l�n.
D� detta ej f�rslog tog jag l�n av Piper, Wrede och Stenbock p� sammanlagt 200.000 daler silvermynt."	N�gra bland de h�ga herrerne g�fvo s�dane; Piper, Wrede och Johan Gabriel Stenbock tillsammans tv� hundra tusen daler..."

(1) Enligt R�dsprot. d. 30 Jan. 1700 tyckes den ha stigit
till 5 tunnor guld d. v. s. 500,000 d.s.m. och 25,000 tunnor
s�d��

Lektion 3: Varf�r ska du beh�va formulera om de gamla texterna? De h�ller ju �n.

Brunner (2005), s. 125 f.	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 85 f.
"Pr�sterna �lade jag att v�rva dragoner, likaledes landsstat och �vriga �mbetsverk samt Stockholms borgerskap ett regemente fotfolk."	"Presterna �lades v�rfva ett regemente dragoner; landsstat och andra �mbetsverk likaledes; Stockholms borgerskap ett regemente fotfolk o.s.v.
H�gadeln skulle till kronans tj�nst upps�tta n�gra egna kompanier.	En och annan bland h�gadeln, t.ex. Axel Julius de la Gardie, f�ljde det gamla bruket att till kronans tjenst upps�tta n�gra egna kompanier.
Fr�n Finland l�t jag skicka troppar till Estland och Livland.	Fr�n Finnland skickades troppar att f�rsvara Est- och Lifland.
10.000 man lade jag l�ngs gr�nsen mot Norge."	Flere svenska regementer lades utefter gr�nsen mot Norge..."

Brunner (2005), s. 141	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. S. 93
"De f�ljande dagarna str�mmade b�nder ur staden med varor. D� jag gav dem betalt blev de h�pna.	�Men selandsb�nderna str�mmade dock dagligen med sina varor till Karls l�ger; ty de fingo der b�ttre betalning �n i sj�lva K�penhamn
Vid mer �n ett tillf�lle blev stadens borgare tvungna att bege sig till mitt l�ger f�r att d�r k�pa vad som saknades p� deras torg.
Str�ng krigstukt r�dde och Piper sade mig att denna str�nghet och r�ttvisa i kombination med min ungdom och mitt mod gjorde att danskarna v�rdade mig och b�rjade visa mig sin k�rlek.	Denna mildhet och r�ttvisa i f�rening med ungdom, renlefnad och mannamod f�rv�rfvade honom det omgifvande folkets v�rdnad och k�rlek.
Unga och gamla kom f�r att betitta mig. 'Gud v�lsigne er', ropade de och 'vi vet att i icke vill g�ra oss n�got ont ty i �ren en son av v�r fromma Ulrika'."	Dertill kom ock minnet af hans moder, Ulrika Eleonora var �nnu icke gl�md i sitt f�dernesland. Gud v�lsigne er! sade folket till den svenske kungen. Vi veta, att i icke viljen g�ra oss n�got ondt; ty i �ren en son af v�r fromma Ulrika."

Brunner (2005), s. 211.	Adlerfelt, Gustaf, Karl XII:s krigsf�retag 1700-1706. � Stockholm, 1919. � S. 74 f.
�Den 17 augusti ankom jag med arm�n till Birsen som Meijerfelt intagit i juli m�nad. D�r upps�ktes jag av starosten Potocki hitrest fr�n Warschau med svar fr�n kardinalprimasen ang�ende detroniseringen av August. Svaret var st�llt i mycket h�vliga termer, men en detronisering gav sv�righeter. N�got s�dant klingade n�mligen inte v�l i polackernas �ron.�	17/27	�Br��t konungen upp ifr�n D�blehn och marcherade till Birsten, 3 mijhl, hwarest starosten Potocki, een son af cronfeldtherren, ankom ifr�n Warzow med svar ifr�n cardinal primas upp� konungens i Swerige breff till republiqven och honom. Det war st�lt i mycket h�flige termer. Men hwad detroniseringen anginge, gaff han �tskillige sw�rheter wijd handen, och att s�dant intet klingade w�hl i polackernas �ron.�

Brunner (2005), s. 497

Carlson, Ernst, Sveriges historia under konungarne af det pfalziska huset. D. 8. - Stockholm, 1910. - S. 219-220

"Inf�r hetmanen Mazepa s�nkte han som ett tecken av sin v�rdighet den f�rgyllda h�vdingestaven med h�stsvansen. Genom honom beg�rde han mitt beskydd.

F�ljande dag gav jag denne krigs�verste n�den att framf�ra sitt �rende i en h�gtidlig audiens.

Hermelin svarade � mina v�gnar p� latin.

Svaret tolkades p� ryska av krigskommissarien von Soldau.

Jag f�rklarade zaporogerna min bev�genhet och utdelade frikostigt sk�nker, 60.000 gyllen, som jag l�nat av Mazepa. �

"H�r s�nkte han tecknen af sin v�rdighet, h�fdingestafven och h�stsvansen, inf�r Mazepa och beg�rde genom honom svenske konungens skydd.

F�ljande dag (27 mars) fick Hordjejenko framf�ra sitt �rende i h�gtidlig audiens hos Karl XII.

D�rvid svarade Hermelin som vanligt � konungens v�gnar p� latin,

och svaret tolkades p� ryska af krigskommissarien von Soldan.

Konungen f�rklarade zaporogerna sin bev�genhet, och han �dagalade denna ytterligare genom frikostiga penningeutdelningar bland deras officerare och manskap."

Brunner (2005), s. 713	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 26. - Stockholm, 1858. - S. 38 f.
"Just f�re krigets utbrott anl�nde till kungliga h�gkvarteret den rosigt unge greve de Croissy, broder till Frankrikes utrikesminister.	"Just vid krigets utbrott anl�nde som fransysk medlare grefve de Croissy, broder till Ludvig den fjortondes utrikes minister.
Croissy var h�nf�rd �ver de ovanliga och storartade dragen i min person.	Denne Croissy blef i b�rjan h�nf�rd af de ovanliga och storartade dragen hos Karl den tolfte.
Till sitt hov skickade han brev d�r jag beskrevs som ett snille, mild, enkel, freds�lskande.	Till sitt hof skickade han bref, fulla af beundran �fver den svenska konungens snille, vishet, mildhet, enkelhet, l�ngtan efter fred o.s.v.
Brevlacket br�ts. Jag l�ste: Konungen har en figur som kunde tj�na till modell �t de skickligaste bildhuggare. Hans ansikte �r o�ndligt mycket mer intagande, �n portr�tten visa; hans �gon �r mycket milda och hans s�tt om m�jligt �nnu mer. Ocks� jag var f�rtjust i greven.	De voro i mycket motsatsen, till hvad andra franska s�ndebud hela tiden bort�t hade skrifvit. Torcy bad ocks� Croissy tygla sin f�rtjusning; men l�nge f�rg�fves.
Den artighet jag visade honom v�ckte uppseende.	Ocks� behandlade Karl fransmannen med en artighet som v�ckte uppseende.
Grothusen k�nde sig uttr�ngd. G�rtz oroade sig. Croissy s�gs alltid vid min sida.	Croissy s�gs alltid vid konungens sida och tycktes uttr�nga den f�rra hvardags-gunstlingen Grothusen och oroa sjelfva G�rtz.
Man sade att jag behandlade honom med s� mycken intim finhet som vore vi �lskare.	Konungen, skref denne senare, bem�ter Croissy med s� mycken finhet, som vore det hans �lskarinna.
Dock bidrog han till att styva mitt sinne mot fienderna.	Fransmannen � sin sida bidrog mycket att styfva Karls sinne,
Han f�rs�krade mig att Stralsund icke skulle kunna er�vras..."	f�rs�krande, att Stralsund ej skulle kunna er�fras, o.s.v."

Brunner (2005), s. 734-735	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 29. - Stockholm, 1859. - S. 2-3
"Nu i januari inf�ll str�ng vinter med en k�ld som bet�ckte �resund med is.	"I januari 1716 inf�ll ock en vinter, s� str�ng, att �resund bet�cktes med is.
Svenska krigsf�ngar p� Seland rymde �ver sundet till Sk�ne. Dessa f�rdes till mig och kunde ber�tta om isens styrka och att bes�ttningen i K�penhamn var ytterst svag ty de danska regementena stod �nnu kvar i Tyskland.	N�gra p� Seland varande svenska f�ngar begagnade tillf�llet och rymde �fver till Sk�ne, ber�ttandes �fverallt isens styrka och den k�penhamnska bes�ttningens svaghet.
Jag befallde nu samtliga i omr�det f�rlagda regementen att skynda till Sk�ne f�r en invasion �ver isen.	tanken p� farfaderns verldsbekanta t�g �fver B�lten fl�g som en blixt genom Karls sinne. Genast fattade han sitt beslut. Alla i grannskapet varande regementer befalldes s� fort som m�jligt skynda till Sk�ne, s� att der snart skulle samlas en styrka af 16, kanske 20,000 man.
Den 3 januari kunde jag med Fredrik av Hessen fara m�nstrande fram och tillbaka.	Karl och arfprinsen af Hessen foro m�nstrande och ordnande fram och tillbaka;
Vi m�nstrade 12.000 man. Stora m�ngder sl�dar anskaffades. H�ren h�lls f�rdig	en m�ngd sl�dar anskaffades, och h�ren h�lls f�rdig till det djerfva f�retaget.
medan i K�penhamn kung Fredrik i best�rtning v�pnade j�geribetj�ningen, stadens studenter och borgare.	Oro och best�rtning utbredde sig �fver hela Seland. Konung Fredrik uppbudade alla tillg�ngliga troppar och v�pnade j�geribetjeningen, hvarjemnte K�penhamns studenter och borgare erbj�do sig att deltaga i f�rsvaret.
L�ngs strandlinjen l�t han upphugga breda vakar. Han isade krigsskeppen djupare in i hamn och s�nders�gade vattnet.	Krigsskeppen isades djupare in i hamnen, f�r att icke �fverraskas, och l�ngs efter stranden upph�ggos breda vakar.
Emellertid l�t jag skicka en ryttartrupp p� 60 man till �n Ven.	Emellertid hade en svensk afdelning blifvit skickad till Hven,
D�rifr�n skulle f�rs�k g�ras att g� till Sel�ndska kusten.	hvarifr�n sedermera gjordes f�rs�k att g� �fver till sel�ndska kusten
Isen var �nnu svag varf�r en del av manskapet, 8 man, och medf�rda kanoner f�rsvann i djupet.	�nnu var dock isen f�r svag, och en del af manskapet jemnte n�gra medf�rda kanoner f�rsvunno i djupet.
Dock skulle n�gra ytterligare dagars k�ld g�ra isbryggan h�llbar.	Men med n�gra dygns fortfarande k�ld kunde isbryggan blifva f�rdig.
Fr�n Helsing�r rapporterades skr�ckslagna danskar fly bakom K�penhamns murar.	Fr�n Helsing�r och kringliggande nejder flydde ocks� folket med f�rskr�ckelse till K�penhamn, s�kande skydd bakom dess murar.
I kyrkorna h�rdes p� b�nedagen Psaltaren 18.36-44: Jag ville jaga efter mina fiender och gripa dem; och inte omv�nda, till dess jag haver nederlagt dem. Jag ska sl� dem, och de skola icke kunna motst� mig; de m�ste falla under mina f�tter. Jag skall s�nderst�ta dem som stoft f�r v�dret; jag skall bortkasta dem som tr�ck p� gatorna."	Ty nu, efter det trol�sa fredsbrottet 1709, kunde Danmark af den med sk�l uppretade Karl icke hoppas samma skonsamma behandling, som �r 1700. Ett bevis p� hans nuvarande str�ngare t�nkes�tt trodde man sig finna i de bibelspr�k, som sades utvalda till prediko�mne p� den b�nedag, hvarmed h�ren skulle bereda sig till t�get �fver �resund. Der h�rdes bland annat f�ljande hotelser. Jag vill jaga efter mina fiender och gripa dem; och intet omv�nda, till dess jag hafver nederlaggt dem. Jag skall sl� dem, och de skola icke kunna mig motst�; de m�ste falla under mina f�tter.------ och jag skall s�nderst�ta dem, som stoft f�r v�dret; jag skall bortkasta dem som tr�ck p� gatorna."

Lektion 4: T�nk ocks� p� att om du �teranv�nder de gamla texterna f�r du ett �lderdomligt spr�k alldeles gratis. V�ldigt praktiskt n�r man skriver historiska romaner! Bet�nk vilket intryck det �lderdomliga spr�ket kommer att g�ra p� recensenterna (se lektion 12).

Brunner (2005), s. 576	Agrell, S., Sven Agrells dagbok 1707-1713 (1988), s. 44
�En trumslagare av Kalmar regemente hade med kniv ihj�lstuckits av en turk. Sk�let d�rtill var att trumslagaren velat hindra turken fr�n att med v�ld tvinga major Leijonhielms dr�ng till sodomitisk otukt. S�dan f�rd�mlig synd var hos turkarna mycket vanlig. �	�31:ste blef een trummeslagare, af Calmare-regemente, med een knif ihj�l stucken af een turk, dherf�re att han hindrade honom, d� han med giewalt wille tvinga Major Leijonhielms dr�ng till sodomitisk otucht, hwilken f�rd�mmeliga synd hos turkarna �r mycket giehmen��

Brunner (2005), s. 577	Agrell, Sven, Sven Agrells dagbok 1707-1713. - Stockholm, 1988. - S. 44 f.
"Just vid denna tid l�t jag h�lla en stor br�llopsfest i svenskl�gret �t min sadelmakare och samtidigt bjuda de f�rn�msta ur staden vilka �nskat f� veta svenskarnas man�r vid s�dana akter.	"7:de. L�t Hans Maij:tt g�ra br�llop �t sin sadelmakare, och wijd samma tillf�lle tractera dhe f�rn�msta uhr staden, som hade begi�rat att see w�rt maneer wijd s�danne acter,
Turkarna medf�rde en grupp musikanter som var fyra pipbl�sare, fyra trumpetare, tv� pukslagare, tv� som slog m�ssingsfat ihop och �tta med mycket stora trummor vilka de klappade med j�rnsp� och tr�hammare.	d� dhe hade med sig en chor af sina musicanter, best�ende af 4 pijpebl�sare, 4 som bl�ste p� trompeter, 2 pukeslagare, 2 som slogo messingzfaat ihoop, och 8 med mycket stoora trummor, p� dhe inunder klappade med ett j�rnsp��, och ofwanp� med een tr�hammer, brukandes s�rdeles slagh och r�ttade sig effter pijporna, doch war h�r intet att aftaga n�gon wiss melodie. Dhesse warierade med w�ra trompetare och
Under deras spel dansades efter landets man�r, hoppandes och springandes mot varandra uti l�jliga och narraktiga positurer med stygga, skamliga kroppsbuktningar.	under dheras speel, framkommo 2:ne som effter landzens maneer dantzade, hoppandes och springandes emoot hwarandra uti l�jelige eller snarare sagt, narrachtige positeurer, med stygge och skamlige kropsens bewekelser.
Det f�ktades med sablar och knivar och allt detta gjordes utanf�r t�ltet d�r m�ltiden intogs.	Sedan infunno sig �ter andra, som med sabblar och knifwar f�chtade emodt hwarandra; dhetta hades alt utanf�r t�ltet d�r m�ltijden stod.
Efter m�ltiden skulle turkarna roas av oss.	Effter m�ltijden, till att divertera turkarna,
Kavaljererna begynte dansa med f�ltfruntimren som de kunnat skaffa ihop.	begynte w�ra cavallierer att dantza med f�lt-fruntimber som dhe kunnat skaffa ihoop, �t hwilka Schierascherens sohn f�r�hrade hwar sitt �rmekl�de
	Turkarna dantzade intet, ty s�dant weeta dhe intet af, emedan dheras qwinfolck aldrig permitteras uti n�got allm�nt compagnie, hwarf�re dhe f�rn�hma hafwa s�danne ofwanomtalte gycklare som skola roga dem:
D�refter dracks kaffe och r�ktes flitigt tobak i pipa."	elliest drucko dhe caffe och r�kade flijtigt sin pijpa tobak;"

Brunner (2005), s. 781	Dahlberg, Alexander Magnus, En karolins lefnadslopp. - Stockholm, 1911. - S. 87
"Timmerskogen fanns uti sj�n p� holmar. Manskapet tog sig dagligen vadande ut f�r att f�lla. Liksom m�nskliga dragdjur sl�pade de timret ned i vattnet och sammanfogade stora flottar. Med odr�gligt arbetande och besv�r, klagade Sparre, roddes stockarna en halv mil, ja, ibland en hel, s� att mannarna oftast ej �terkom f�rr�n klockan 1 om natten d� de utmattade och in p� bara kroppen genomv�ta, lade sig ner p� granriset att sova.	"och som manskapet m�ste uti sj�n p� holmar, hvarest timberskog fants, f�lla och som h�star sl�pa timbret ned i vattnet, sammanfoga stora fl�ttar samt med odr�geligt arbetande och besv�r, roo dem en half ja understundom hela milen, s� at oftast h�nde, det de innom kl. 12 och 1 om natten intet kunde hinna fram, d� de utmattade och in p� kroppen genomv�ta, utan at p� annat s�tt �n p� kroppen kunna torka kl�derna igen, m�ste krypa in i t�lten och l�gga sig ned p� granris, emedan ingen halm var at tilg�;
�ven h�nde att de inlades i de av r�tt timmer uppbyggda barackerna som var s� v�ta att vatten rann �nda ner �t v�ggarna och stod som en tjock dimma i rummet.	ty h�nde ock, at sedan de kommo at inl�ggas uti desse af r�a timbret upbygde baraqver som voro s� v�ta at vatnet rann �nda ner �t v�ggarne, ock stod som en tjock dimba uti husen,
H�rav, trodde Sparre, f�ll manskapet uti faselig sjukdom som redan inf�r julen av regementet f�rt�rt �ver 400 man.	det manskapet f�llo i en faselig sjukdom som innan v�rdagen 1718 f�rt�rdt af v�rt regemente allena �fver 400:de man.�

Lektion 5: T�nk p� att ber�ttande i jag-form skapar fantastiska m�jligheter. Titta med vilket m�sterskap skrytsamheten skapas.

Brunner (2005), s. 143	Fryxell, A., Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 97.
"Hela Europa skulle en l�ng tid genljuda av beundran och ber�m.	"Hela Europa genljudade af beundran och ber�m �fver Karl XII
Den f�rening av mod och m�tta jag visat var makal�s."	och �fver den s�llsynta f�rening af mod och m�tta, som han vid detta tillf�lle �dagalaggt."

Lektion 6: Frans G. Bengtsson var en alldeles f�rf�rlig Karl XII-beundrare, vars �Karl XII:s levnad� inte borde ges ut utan varningstext.. Men skriva kunde han, s� varf�r inte utnyttja det?

2005), s. 144

Bengtsson, Frans G., Karl XII:s levnad : till utt�get ur Sachsen. - Stockholm, 1935. - S. 125-126

S�ndebuden fr�n de kejserliga, franska, l�neburgska, brandenburgska hoven uppgick till en skr�nande, pladdrande, ljugande arm� av mjuka ryggar med l�ckande m�rg vilka genast vid landstigningen ansatte mig v�rre �n danskarna p� Seland. De skrev p� tyska, lj�g p� franska, f�rs�krade p� latin, avlade eder p� engelska,heliga l�ften med handen p� Bibeln, sopade mitt golv med hattarna, skurade det med kn�na, varnade gav r�d, gratulerade, f�respeglade, byggde hypoteser, var taltr�ngda och skrek med cirklade sentenser negotiation, mediation, restitution, invation (sic) genom n�sg�ngen rakt ut i rummet s� att slutligen mina hundar drog sig jamande undan i en vr� och lade tassen p� huvudet.

Ett fruktansv�rt pladder brast �gonblickligen l�st omkring honom, som n�r en samling oroliga mostrar v�lkomna en ung man som h�llit sig borta f�r l�nge: fr�n kejserliga, franska, brandenburgska, l�neburgska och andra s�ndebud, buteljerade i Helsingborg under den sj�ll�ndska kampanjen och nu �verfl�dande av iver och taltr�ngdhet r�rande kejserliga medlingsf�rslag, franska medlingsf�rslag, franska och kejserliga teorier och �nskem�l ang�ende spanska tronf�ljden, uppmaningar att g� mot August genom Brandenburg, varningar f�r att g� genom Brandenburg, varningar f�r att alls g� mot August, negotiationer, finanser, hypoteser, r�d, gratulationer, f�rslag, f�respeglingar och fr�gor: en fasansfull k�rs�ng av h�g politik in statu nascendi, ett skrik utan like om allt mellan himmel och jord. Kungen v�rjde sig beslutsamt, ty mycken tid att spilla p� allt detta fanns inte, inte heller n�gon egentlig lust; han hade redan f�tt en best�md uppfattning om diplomater och deras angel�genheter och b�rjat inse att de h�rde till en annan v�rld �n hans. De skrevo och de pratade, de pratade och skrevo, och d�rmed var allt sagt om dem: n�gon halt, n�got inneh�ll, n�gon verklig mening fanns inte i alltsammans. F�rs�kringarna, f�rbindelserna och f�rbindligheterna, ederna, de heliga l�ftena, de h�ga underskrifterna..."

"De talade inte sanning, alla dessa herrar diplomater med sina rappa tungor och mjuka ryggar och golvsopande hattar och peruker..."

Brunner (2005), s. 241	Bengtsson, Frans G., Karl XII:s levnad : till utt�get ur Sachsen. - Stockholm, 1935. - S. 241
"Ryttarna var en kvargl�md riddarh�r av �dlingar som stred var f�r sig med en tj�narhop i f�lje.	"en riddarh�r, ett kvargl�mt stycke orientaliskt f�rgad medeltid, best�ende av '�dlingar, var och en med sin tj�nare i f�lje'..."
De ankom som heroiskt skrikande p�f�gelskockar utstyrda med svajande l�nga, prunkande fj�drar, ikl�dda pansarskjortor, sl�pande scharlakansrockar �ver korta sk�rt, sn�rr�nder, guld. De bar lammskinnsrockar, sv�ngde med kommandostavar, slungade stridshammare, h�tte med standar och bevimplade lansar, utf�rde snirklande ryttarkonster under kr�kande skrin."	"prunkande i m�ngfaldiga f�rger, med standar, dolmor, pansarskjortor, scharlakansl�ngrockar och h�gerfj�drade lammskinnsm�ssor i brokigt packad prakt; med pallascher, kommandostavar, stridshammare, ciselerade b�ssor och l�nga bevimplade lansar; med ryttarkonster och fruktansv�rda heroiska skrik..."

Lektion 7: Men var uppm�rksam p� fallgroparna. Det �r l�tt att missa detaljer n�r man skriver av.

Brunner (2005), s. 293	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 250
"D�r stod att polska folket var aptitligt, trol�st och begivet p� dryckenskap."	"t.ex. att polska folket vore op�litligt, trol�st och begifvet p� dryckenskap..."

Lektion 8: Och ser man inte upp kan �ven formuleringarna bli egendomliga.

Brunner (2005), s. 476	Carlson, E., Sveriges historia under konungarne af pfalziska huset VIII. � Stockholm, 1910. - Not 457
��ven var tr�kigt att �se de lidanden som unga svenska officerare m�ste genomg� vilka trots sina f�rn�ma relationer f�tt t�r och h�lar f�rfrusna. �	�Uppr�rande �r att l�sa, hvilka lidanden en ung svensk f�nrik, som under t�get mot Gadjatj f�tt t�r och h�lar f�rfrusna, trots sina f�rn�ma relationer m�ste genomg兔

Lektion 9: En av v�ra tidigare elevers f�rsta stapplande f�rs�k. Som synes har han �ndrat v�l mycket f�r att f� godk�nt.

Hemseborna � deras liv i sanning �terber�ttat

roman
av
B. Nilsson

Personer:

J�nsson, Dr�ng
�nkan Str�m
Buster, hennes son
Predikant Nordberg
m.fl.

F�RSTA KAPITLET.

J�nsson g�r in i tj�nsten och visar sig vara en spelf�gel.

Han kom som en virvelstorm en kv�ll i maj och hade en syltburk i en rem om halsen. Sara och Bettan var inne med sch�sen att h�mta honom p� bryggan i Visby; men det dr�jde evigheter, innan de kom i vagnen. De skulle till handelsman och ha ett halvt kilo snus och p� apoteket och h�mta hudsalva �t kon, och s� skulle de p� posten och f� ett kuvert, och s� skulle de ner till Fia Bladstr�m i Kr�ken och l�na f�ret mot ett halvpund taggtr�d till h�gnaden, och sist hade de hamnat p� v�rdshuset, d�r J�nsson bjudit p� varm choklad med sockerskorpor.

Lektion 10: En verklig m�stare i arbete. Notera hur enbart tv� meningar helt saknar motsvarighet i originalet. Det ov�sentliga har rensats bort utan att originalet skadats. S� h�r ska det se ut!

Brunner (2005), s. 510 (hela sidan)	Petre, Robert, F�nrik Robert Petres dagbok 1702-1709 // Robert Petres och C. M. Posses dagb�cker 1702-1709. - Stockholm, 1921. - S. 220 f.
"Om morgonen under frukosten h�rdes hur fienden �terupptog kanoneringen och r�knade jag att vid pass 30 granater kastades i svenskhopen.	"Om morgonen begynte fienden att canonera ifr�n detta blockhuset, hwar emoth jag stod, sampt kastade wid pass 30 granater till mig uti aproschen sampt stenar och wedtr�n, emedan den eij l�ngre war ifr�n fiendens wachter, �n jag kastade med stenar till dem och de till mig.
Jag tog med mig gardet ner till l�pgraven.
Rapporterades att ryssarna redan f�re klockan 6 med sina r�ffelb�ssor slagit 5 svenskar och 7 zaporoger f�r stj�rnan, och detta precis d�r de st�tt vid sina poster.	Av dheras canonerande och granaters kastande bekom mitt manskapp ingen skada, men f�rlorade dock 5 soldater, som de med sina reffelbyssor slog f�r stiernan, der de stod p� sijna poster, som ock 7 Saporower, som gick ocks� och luhrade p� deras skijlldtwachter och wille dem p� samma s�tt skiuta, s� att f�rlusten war denna dagen p� min post allena 12 man.
Vid skiltvakten hade med faskiner gjorts en bl�ndning.	Det rummet, derest skijlldtwachten stod, har jag allt omkring med fachiner giordt en blendning,
F�r att de inte skulle se skuggan av karlen hade en kvarnsten satts p� br�stv�rnet.	och att de eij skulle sij skuggan af karlen, sampt satte 1 qvarnsteen upp� br�stv�rnet,
Genom kvarnstensh�let kunde skiltvakten sk�da vad som framf�r honom passerade och detta medan han stod alldeles skottfri med hela kroppen.	igenom hwilketz h�hl skijlldtwachten kunde see hwad framf�r sig passerade, s� att han stod alldeles skott frij med hela kroppen, undantagandes qvarnstens h�let, som jag bad honom d� och d� sij utj;
S�dant oaktat m�ste �nd� 5 brava svenska soldater s�tta livet till och blev knall och fall liggande av skott som slagit r�tt igenom pannbenet.	ja s�dant oachtandes moste �nd� dessa 5 brafwa swenska solldater s�ttia lifwet till och blef knall och fall liggiandes, igenom alla skotten woro g�ngne r�tt igenom pannan och tinningen p� dem.
D� jag kom till f�nrik Petre p� post vid kvarnstenen blev jag p� marken varse blodet och hj�rnorna som d�r l�g efter de bortburna.	Hans Maij:tt, som kom kl. 10 ohngefehr upp till min post, hwilken blef hwarse blodet och hiernan ligga p� marken effter de bortburne d�da,
Det liknade fiskrens d� jag petade upp det med st�velt�n.
Order gavs att under dagtid l�mna denna post obesatt.	gaf mig ordre att lembna denna posten obesatt, s� l�ngi dagen, wore, emedan man enteligen kunde h�ra om fienden n�got anfall gi�ra skulle, hwilket jag ock i underd�nighet effter lefde, s� att jag ingen skijldtwacht hade utsatt om dagen.
Efter middagsm�l �terkom jag till platsen med Gyllenkrook.	Kl. 2 effter middagen infant sig �ter Hans Maij:tt.
Denne hade l�tit uthugga en docka med ansikte ur en stock, satt p� en peruk, kl�tt den i karpus, rock och uppstoppade armar.	Imedlertid har �fwersten Gyllenkrook l�tit uthugga ett ansichte i en stock och den p�kl�dt piruqve, Cabus, rock och oppstoppade armar, att man eij annat kunde se �n det en karl war.
Var g�ng han lyfte den �ver kanten av l�pgraven, sl�ngde med den hit och dit och hastigt upp och ner, f�rsummade fienden aldrig att pricka den med 2 � 3 skott.	Denna moste jag lyffta hijt och dijt som hastigast upp och neder, att dermed encoragera fienden, som alltid l�g i fullt anslag att skiuta, hwar de s�g det r�rde sig, s� mycket mehra derp� att gie fyhr, hwilket de ock eij f�rsummade utan 2 � 3 skott tillijka, s� snart jag satte den aldrig s� litet �fwer wallen eller br�stw�rnet.
F�nrik Petre fick f�rs�ka och sedan jag fr�gat om han tr�ttnat och f�tt svaret 'nej', tog jag den �nd� ifr�n honom och lyfte den aldrig s� lite �ver kanten.	H�r med hwar jag sysselsatt emoth 1 1/2 tijmas tijd, d� Hans Maij:tt fr�gade mig, om jag blef tr�tter. Jag wijste wehl min of�rtrutenhet och swarade s�dant med neij, dock s�dant oachtandes tog han sielf denna blindningen ifr�n mig och uplyffte den sielf n�gra gongor.
P� n�gon timma hade f�rvisso ett tjugotal kanonkulor och n�gra hundrade skott riktats mot denna tr�bild av en svensk soldat.	Nog kan jag wara f�rwissad, att �fwer 20 canon kuhlor och 300 bysse kuhlor richtades effter denna tr�billden, hwaraf ocks� kom, att cabusen blef med �tskilliga sm� kuhlor igenom b�hrad.
Sedan �ven Lewenhaupt och Stackelberg l�nge nog f�rlustat sig med dockan, f�gnades vi av stora m�ngder utkastade r�tter samt katt- och hundkadaver varav en d�d katta tr�ffade mig p� axeln.	Sedan Hans Maij:tt, General Lewenhaupt, general Major Stakelberg sig h�r med l�nge nog f�rlustadt, blef de benewenterade ifr�n staden med 3 `a 4 d�da kattor och hundars sampt ruttne r�tters utkastande, med hwilka de ocks� tr�ffa Hans Maij:tt p� axlan med en d�d katta,
�ven nersl�ngdes ler- och glasgranater varf�r jag beordrade Petre att svara med egna granater men som graven var nedrigt tr�ng och kastarmen ej kunde str�ckas blev de liggande utanf�r fiendens tv�rpalissader. "	kastandes der hoos 9 � 10 leer och glaasgranater till oss. Derp� gaf Hans Maij:tt mig ordre att probera, om jag kunde hinda jn med 2 � 3 granater, emedan f�r oss, som stog nedrigt och i en tr�ng graf, der man intet fick r�cka ut sig, f�ll sw�rare att kasta till dem, �n dem war sw�rt att kasta till oss, som hade h�gden och frija felltet. Till underd�nigt f�lje gjorde jag prob, den f�rsta hinde wehl �fwer de f�rsta pallisaderna, men blef liggandes utanf�r deras afsnitt och tw�rpalisader. Men med de andra 2 tr�ffade jag just i h�rnet jnnom pallisaderne, der de gick tillsammans, och de sig uppeh�lt, desse of�rskiembde menniskior..."

Lektion 11: Och texterna beh�ver rakt inte vara gamla, det g�r bra att kopiera �ven sentida litteratur. M�jligen kan det under vissa omst�ndigheter vara v�rt att iaktta en gnutta f�rsiktighet ifall upphovsm�nnen fortfarande skulle vara i livet.

Brunner (2005), s. 394-395	�berg, Alf & G�ransson, G�te, Karoliner. � Stockholm, 1976. - S. 184 ff.
Efter kaptenen med v�gvisaren	I t�ten red en kapten och v�gvisaren
kom hantlangarna,	sedan kom hantlangarna med spadar och skyfflar
bryggm�staren	och bryggm�staren
timmerm�nnen	2/3 av timmerm�nnen
infanterivakten	2/3 av infanterivakten
f�ljd av sjukvagnar och sjukpersonal	sjukvagnar och personal
varp� f�nriken red	f�nrik
f�ljd av underofficerare	underofficer
	personal
regementsf�ltsk�ren	regementsf�ltsk�r
	f�ltsk�rsges�ll
pr�sten till h�st	gammal pr�st
f�ltsk�rsvagnen	f�ltsk�rsvagn
kassavagnen och s� vidare i en v�ldig, aldrig sinande str�m	kassavagn
bokh�llare till h�st, skrivare	bokh�llare och skrivare
artillerivakt	artillerivakt
v�bel	v�bel
profosser	profoss
arrestanter i en stor hop	arrestanter
f�ljda av vakten framom	vakt
pukvagnen vars pukor r�rdes utan avbrott f�r att k�n skulle h�ra var t�ten fanns,	pukvagnen, vars pukor r�rdes hela tiden f�r att k�n skulle veta var t�ten fanns
d�refter �versten	�versten red vid pukvagnen
adjutanten	adjutant
�vervagnm�staren	�vervagnm�stare
stallstatsofficerarna	kompaniunderofficer
kompaniunderofficerarna	stallstatsunderofficer
	officer
	underofficer
och f�rst efter en timma av f�rbimarscherande soldater f�ljde kanonerna med personal och aktionsh�star som var s� m�nga i antal att �nnu en timma f�rfl�t till	2 st. 12-pundiga kanoner med personal och aktionsh�star
	4 st. 6-pundiga kanoner med personal och aktionsh�star
	26 st. 3 pundiga stycken med personal och aktionsh�star
den f�rste majoren passerade med sina tv� adjutanter,	major med 2 underofficerare som adjutanter
d�refter �ndl�st l�nga rader av haubitser med personal	2 haubitser med personal och aktionsh�star
reservlavetter	reservlavetter
kulvagnar, kranvagnar	kulvagn som kranvagn
vagnar med skrots�ckar	2 kulvagnar f�r 12-pundskulor och skrots�ckar
kulvagnar f�r 6-pundskulor	kulvagn f�r 6-pundskulor och skrots�ckar
	4 kulvagnar f�r 3-pundskulor
kulvagnar f�r 16-pundiga bomber	3 kulvagnar f�r 16-pundiga bomber
kulvagnar f�r handgranater,	3 kulvagnar f�r handgranater
f�r skanstyg	6 kulvagnar f�r skanstyg och utredningspersedlar
	6 stora rustvagnar f�r skanstyg och utredningspersedlar
och d� detta passerat kom i en timme ytterligare alla rustvagnar f�r bly och fyrstenar	18 rustvagnar av st�rre modell f�r bly, fyrstenar m.m.
f�ltsmedjan med 6 dragh�star	f�ltsmedja med smeder
hantverkarvagnen	rustvagn som hantverkarvagn
tygvaktaren	tygvaktare
med sin skrivare	tygskrivare
undervagnm�staren	undervagnm�stare
nya hantverkare p� kolonn med spadar och hackor	h�lften av hantverkarna
8 rustvagnar f�r f�lt (sic!)	8 rustvagnar f�r t�lt
kulvagnar med ammunition f�r fotfolk och ryttare	6 kulvagnar f�r arm�n med ammunition f�r fotfolk och ryttare
och d�refter kom nya rustvagnar som var fler till antalet och rymde krut, luntor, bly, fyrstenar	16 rustvagnar f�r krut, lunta, bly och fyrstenar
	rustvagnar f�r skanstyg
	kulvagn
varp� en pr�st red f�rbi	pr�st
och efter pr�sten kom en ny f�ltsmedja	f�ltsmedja med smeder
	hantverksvagn
	2 vagnm�stare
	tygskrivare
med hantverkare	h�lften av hantverkarna
och d�rp� stora pontoner vilka drogs f�rbi p� vagn med dubbelhjul, m�nga tungt vaggande pontonflak	pontoner med personal
f�ljda av stora skaror infanterivakt	resten av infanterivakten
en rad kulvagnar (sic!)	2 kolvagnar
vagnar f�r tj�ra och tran	3 vagnar f�r tj�ra och tran
l�nga rader marketentarvagnar i noggrant best�md ordning	9 markententarvagnar
varefter rustvagnarna f�r furage drogs f�rbi, m�nga s�dana	12 stora rustvagnar f�r furage
som med rustvagnarna f�r materiel tog en halv timma att se passera och f�rst d�refter syntes det h�gre bef�let ankomma;	3 stora rustvagnar f�r materiel
en �verstel�jtnant med sin notarie till h�st	�verstel�jtnant och notarie
	stallunderofficer
	kompaniunderofficer
sedan tr�ngen med officerare, underofficerare, kvinnor, en skara barn och n�r dessa rullat f�rbi	tr�ngen med officerare, underofficerare, kvinnor och barn
	marketentare
marscherade kompanierna fram, alla tusende soldater som m�ste trampa mot Schlesien	kompanierna
	personal
och slutligen boskapen en timme, mullrande, r�mande	boskap
foderherrskapet, h�starna med vakt i tusenden	foderherrskapet
och allra sist �verstallm�staren med skrivaren som med ett streck i sin bok markerade vad som d�tt under v�gen.	�verstallm�stare med skrivare f�r att se till om h�star d�tt under v�gen m.m.

Lektion 12: Sedan �r det bara att framtr�da flitigt i media och s�ga saker som:

"I boken har Ernst Brunner g�tt tillbaka till ursprungsk�llor fr�n m�nniskor i Karl den tolftes n�rhet.
� Det vi ska komma ih�g �r att mycket av det som �r skrivet om Karl den tolfte bygger p� myter, eller har kontrollerats av Karl den tolfte sj�lv. Jag har g�tt djupare och l�st hemliga, personliga skrifter. Mina spr�kkunskaper har ocks� gjort att jag har kunnat se vad som har skrivits om honom i Ryssland och Polen, vilket har givit mig en kontinental bild av Karl den tolfte." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

Lektion 13: Bel�ningen �r given, recensenter och l�sare kommer att imponeras, inte minst av din spr�kbehandling:

�Det �r en stilistisk m�sterprestation. Omsorgsfullt kl�r Brunner ber�ttelsen i en vackert arkaiserande spr�kdr�kt som utan att bli kantig minner om tidig 1700-talssvenska. (AB)

�Och n�r det g�ller spr�k �r Brunners s�tt att skriva arkaiserande svenska m�sterligt.� (SvD)

Lektion 14: Kritik? Tror du vi lever p� Vilhelm Mobergs tid? Vem skulle komma p� id�n att granska eller kritisera en etablerad, framg�ngsrik f�rfattare? Det �r bara att k�ra p�:

"Myter �r sv�rast att ta d�d p�. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att f�r�ndras genom min bok. Detta uppr�r dem, �ven om de ser att min bok h�ller f�r en vetenskaplig pr�vning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det �r sv�rt f�r somliga att acceptera." (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006).

(Under arbete)

� Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: 2007-04-24

Ernst Brunners Carolus Rex - en granskning

Avslutande betraktelser

Facit

Hur man skriver en framg�ngsrik historisk roman av Bengt Nilsson

Hur man skriver en framg�ngsrik historisk roman
av
Bengt Nilsson